Höstens löv faller sakta från träden...
Nu så trötta,Nu så sköra
De dansade sin ungdomsdans ett par månader tillbaka...
De dansade med vinden,solen och himlen så blå
Nu blåser kölden och regnet in,Nu fyller mörkret himlavalvet...
Det är kallt,Det är oroligt
Krampaktigt håller de sig kvar och kramar sina grenar...
De famnar rötterna,stammen och dess trygghet
Likt röda hjärtan sprider de sin sista skönhet
Likt en matta av värme de sedan ligger ned en stund
Tills vinden dem tar och de svävar svävar långt långt bort
Men med sommaren kommer de åter... grönskande unga och fulla av liv
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar